Pris till varje pris står för Pensionärernas Rätt I Samhället till varje pris.

Blädra och läs gärna andra artiklar och kommentera.

Dikt som påminner om några teman i tidningar under 2015     

Hundratusentals ”panksionärer” har svårt att hålla sin ekonomi i balans               De lever i misär, många av dem skriker och svär som attans

Allting har blivit dyrare och till ett drägligt liv har de ingen chans

Men politikerna bryr sig inte mycket om dem, som om de inte fanns                     Ibland är de tysta och lever som i dvala eller i trans                                               Vaknar först vid turbulens, tappar kontroll över ekonomi och finans

Det gäller de röd-gröna lika mycket som oppositions Allians                                   Men SD kör sitt race med egen visa och dans                                                           Rider på en fråga och skiter i solidaritet och tolerans                                             Och ändå får de för sin politik stöd och acceptans.                                                

Prinsessor blir fler och fler, slösar pengar på prakt och glans                                             Köpfrossar i hemskt dyra lyxprylar. Vilken extravagans!                                        Livet kostar ju när det alltid upplevs som en ny romans 

Kungen bor i slott och allting där är hans.

Honom och drottningen ser vi bara på bild eller på distans

Ungar lär sig inget särskilt i en skola i dekadans

Bollkungen Zlatan gör mååål efter mååål med briljans

Blev hyllad av miljoner beundrare och fans                                                             Både här hemma, i Sverige "et en France” 

Köper en hel kyrka för 42 miljoner kronor, dyr som satans.

Medan flyktingar flyr för sina liv och söker trygghet och sans

Kommer hemska rapporter som säger: ”Stopp, bostäder har de ingenstans”. 

Och för tiggarna får vi inte visa avsky eller nonchalans.                                   Vi fortsätter skriva om dem, vi, vanliga skribenter och även frilans

Om hundarna, hör de inte hemma i stan, var annars gör de det någonstans? 

Vad sägs om cyklister och bilister skapar kaos för sig själva och tillsammans

Jag, pensionär, 40 år i Sverige, hälsar pensionärer med denna dessa ords toner och nyans”

Oavsett vem du är och hur gammal du är så är du nu eller i framtiden (direkt eller indirekt) berörd av denna blogg. Hur?

”Pris” är namnet jag valde för en förening/organisation som jag håller på att starta och som står för:

P: Pensionärer (eller ”panksionärer” som jag också kallar den kategori av människor jag tillhör). R i Pris står för rätt. I står för I och S står för Samhället alltså hela namnet står för Pansionärernas eller Panksionärernas Rätt i Samhället, ungefär som "Bris".

Läs gärna vidare nedan om:

Tandvården som borrar stora hål i din tunna plånbok.

Om svårigheten särskilt för pensionärer att betala sina småköp med kort.

Om enkätformulär.

Om pensionsystemet som är krångligt och en tredje del av de 2 000 000 pensionärer inte förstår. Myndigheterna skapar sina system utan att den berörda målgruppen förstår dem. Jag misstänker t o m att de gör detta med flit eller de struntar i att förklara allting på begriplig svenska. Det finns alltså många förklaringar och boven i dramat är den bataljon av byråkrater som inte har någon pedagogisk kompetens och skriver allt för sig själva. Även om du sitter med myndighets personal i timmar för att få förklaringar så är de urdåliga på att förklara dessa krångliga saker. Till slut tröttnar folk på att fråga och känner sig maktlösa eller dumma att inte begripa något.

Det kommer flera inlägg om mycket annat som särskilt pensionärerna bör ta reda på och för att de engagerar sig i frågor som gäller sitt liv.

Ett exempel: pensionärerna äter inte allt. De tvingas att söka billig mat och har inte råd med ekologiska eller kravmärkta produkter som normalt de är beroende av. De kan ha allegier av olika slag och allergifria produkter är svindyra. Myndigheterna höjer högkostnadsskyddet och det drabbar främst dem som är kroniskt beroende av mediciner men som inte når den höga kostnaden.

Många andra problem brottas pensionärerna med och det är dags att alla gör något åt den orättvisa katastrofen. Vänta inte på att politiker bryr sig om dig.  

Tandvården kan kosta dig skjortan vid oskälig debitering.

Att en tandvårdspatient är med under tandvårdsprocessen är inte alltid en självklarhet. Kommunikationen mellan patienten och vårdspersonalen är många gånger bristfällig och otillräcklig, beroende bl a på tidspressen hos personalen, vilket leder till misstag, onödiga åtgärder som patienten tvingas stå för. Den dystra erfarenheten har en pensionär haft i form av långt dragna besök hos folktandvården (Hisingen Lundby), behandlingar som inte avslutas inom rimlig tid, vilket bl a gör att kostsamma röntgenbilder av samma tand tas på nytt, dyra och onödiga provisoriska lösningar som till ex. en tandprotes som han fick använda under ett par veckor och som har kostat honom inklusive andra småfix totalt i patientavgift drygt 6000 kr. Här är något löjligt: Att ta bort en pyttiliten fläck tandsten på hans framtand tycker ”hans” tandhygienist stämma med beskrivningen ur referenslistan, håll i hakan!, citat:”

341. Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantat, mindre omfattning: klinikens pris 456  Referenspris/antal 435”.

Håll med om att beskrivning är pompös och överdriven: Att ta bort en liten fläck tandsten anses vara "Behandling av parodontal sjukdom. Mao: alla som har tandsten är sjuka. Mindre omfattning är diffus och säger inget om hur mindre omfattningen är. Hade tandstenen varit av granit och tandhygienisten använt en borrmaskin så skulle man ha accepterat betala räkningen utan protest.  

Räknar man ut det effektiva arbetet hos en tandhygienist till c:a 10 minuter så blir man chockad av avgiften på c:a 1000 kr. I princip kan en tandhygienists pillande med sina sylvassa metallpinaler i dina käkar och tandfickor kosta dig 6000 kr i timmen. Referenslistan på behandlingarna och vad de kostar är ibland diffus och beskrivningarna i medicinsk manualjargong otillräckliga och svåra att förstå för vanligt folk. Och det är sällan de stämmer väl med utfört arbete. Hamnar man hos en tandhygienist som anser att ”gapa stort!” kostar, så kan man lämna kliniken med tom plånbok och i värsta fall svartlistad hos kronofogden för obetald räkning. Och vad är det som bör göras och akut?

- Att den vårdsbehandlande personalen lär sig kommunicera mer och bättre, både med patienten och med kollegor vid tveksamhet om lämpliga åtgärder och vid komplicerade fall. 

- Att inte följa till punkt och pricka referenslistan när den faktiska behandlingen inte exakt finns med på listan och omfattningen ska preciseras.

- Att personalen vet precis hur mycket tid en behandling tar så att den inte styckas i många småtider, blir dyrare och dröjer i månader.

- Att referenslistan görs om och med begripligt språk utökas så att den täcker bättre och med rimliga priser ett större antal behandlingar. 

- Och det sista här är viktigast. Pensionärerna har relativt höga kostnader än andra yngre och arbetsföra löntagare. Högkostnaders tak måste halveras (från nu 3000 kr. till 1500) för de äldre patienterna som allmänt är i stort behov av tandvård. Det är avgörande för dem och deras hälsa att kunna tugga ordentligt sin mat och att tandköttet är friskt. Om de äter och tuggar dåligt så blir de utsatta för inflammationer och infektioner i munnen särskilt när de har ett sänkt immunförsvar.

- Innan en person går i pension ska han/hon ha en gratis tandvård under ett år, där ingår allt som behövs. Sedan kan de lämnas åt sitt öde.

Den här frågan berör hundratusentals pensionärer som nu inte vågar ta smällen och söker tandvård. 

Här följer något som särskilt drabbar många pensionärer och det blir ännu värre för dem i framtiden.

En märklig förändring håller på att bryta ut och skapa kaos i konsumenters köp- och detaljhandelsvanor. Individens frihet att välja betalningsform och köpa det man behöver och har råd med håller på att försvinna. Röster höjs för ett kontantlöst samhälle och utvecklingen är skrämmande.  Det visar bland annat ett stapeldiagram från Svenska bankföreningen där man tydligt ser ökat antal banker som inte erbjuder sina kunder traditionell kontanthantering. Före 2009 hade alla banker kontanthanteringen och år 2013 hade mer än hälften av dem ingen kontanthantering längre. I takt med trenden stänger fler och fler lokala banker och servicen försämras radikalt. Konsumenten och kunden blir den stora förloraren och banken den stora vinnaren.

Redan idag tar bankerna 3% av alla inköpen med kort. När alla är anslutna till en bank och blir beroende så kommer avgifterna att stiga. Det blir också mer lockande för brottslingar att komma åt stora pengar när alla har en massa kort att handla med. Handla med kort är också lurigt. Det kan  manipulera kunden att köpa mer än vad man behöver och kanske också köpa dyra saker som man egentligen inte har råd med. Vissa småbutiker kräver redan nu att kortbetalning ska gälla först vid köp för mer än 30 kr. och tvinagr konsumenten att köpa för mer än 30 kr. för att betala med kort. Och du ”shoparen” (metro 15-04-17) som vill att alla ska hänga med i den utvecklingen blir kanske tvungen att betala extra avgift för att köpa en läsk eller en bulle. En annan risk är att inflationen stiger snabbt och i smyg när folk blir vana att betala allting med kort. Kort sagt: kulturmärka kontanter så att ingen rör dem. Tänk också på att en fotbollsdomare kan behöva en krona för att slinga slant i början av en match.

Följande är ett utkast till enkät om pensionärernas relativt hårda levnadsvillkor. Syftet är att gå till botten med denna orättvisa som i princip berör alla, inte bara de som skickas till slutförvaring i olika äldreboenden, utan är även de som har slitit sina kroppar och är snart kasserade och tvingas till olika förnedrande bidrag. Tänk att systemet beskattar dig in i graven trots att du inte jobbar och kanske har bara din pension som inkomst. Tänk att du har särskilda behov beroende på åldern och hälsotillståndet. 

Undersökning av pensionärernas levnadsvillkor och deras eventuella trivsel med sitt nya liv som pensionär.

Syftet med studien är också att ta reda på om det finns skillnader mellan regionerna och hur stora skillnaderna är mellan yrken som pensionärerna hade före pensioneringen.

                                    Enkäts formulär

1. Ålder        61-64           65-69            70-74             75-79            Över 80

2. Kön:                       Kvinna                                    Man

3. Tidigare yrke:..................................................
........................

4. Antal arbetade år:..................................................
..................
                                                         

5. När gick du i pension i ?..................................................
..................

6. Hur var ömställningen till pensionärslivet efter så många år på jobbet?...........

7. Kan du tänka dig något bättre sätt att gå i pension på?...............................

8. Kan du tänka dig att engagera dig politiskt för att hjälpa pensionärer att få det bättre?..................................................
..........................................

9. En öppen fråga: Kort, hur trivs du med ditt liv som pensionär?......................

10. Bekräfta med siffror  vad du tycker om din trivsel...................................

         1                     2                3               4                       5

 Mycket dåligt        Dåligt        så där          bra              mycket bra

11. Vad är det som du trivs med?

1. Friheten att göra vad du vill
2. Har tillräckligt med pengar för att leva
3. Har tillräckligt med pengar för fritidsintressen
4. Har vänner och är aldrig ensam
5. Har god kontakt med anhöriga och barn
6. Hittills har jag inte behövt hjälp från myndigheterna
7. Annat vad?

12. Är det något i listan ovan som kan förbättras. Vilket eller vilka?..................................................
.......................................

13. Hur kan detta/dessa förbättras........................................
.............

14. Vad är det som gör att du inte trivs?................................................

1. För dålig pension
2. Svårt och trögt att be om hjälp och få den inom rimlig tid
3. Ensamheten
4. Kosten, nyttig kost är för dyr
5. Utgifter för vård och tandvård
6. I allmänhet folkets negativa attityd till pensionärer
7. Annat vad...............................................
   ..............................
   
   

15. Vad är det för förändring du tycker kan göra att du trivs bättre?..................................................
.....................................

1. Ha råd med resor i små grupp.
2. Ordna möteplatser och anpassade aktiviteter till olika grupper av pensionärer.
3. Ha råd med att äta god och hälsosam mat, ibland på restaurang.
4. Tillgängliga pensionäranpassade kulturutbud och arangemanger.
5. Önskemål att massmedia och myndigheter hjälper varandra att få till stånd en bättre attityd till pensionärer som nu betraktas som gnälliga parasiter.
6. Hjälp till pensionärer att bli kreativa och produktiva inom konst eller kultur och att de har möjligheter att synas. Nu är det endast relativt unga som syns överallt och uppmärksammas.
7. Annat vad...............................................
   ....................................
   
   

16. Dina synpunkter, förslag, kammentarer, tillägg är viktiga: